MorBengta

Jag gick i en vanlig högstadieskola i ett litet samhälle utanför Norrköping.

De flesta hade långt vackert hår men själv hade jag nappat på Robyn-trenden vilket jag ångra bittert.

Som tur var hade jag en kompis som var fantastiskt duktig på hår så på något magiskt vis fick hon mitt korta barr upp i en strålande uppsättning så man inte kunde ana mitt felklipp.

I slutet av 90-talet svängde trenderna väldigt fort och det som var snyggt ena dagen var hopplöst ute andra dagen, men som alla vet växer inte hår ut på en dag. Inte ens om man fokuserar sig jätte mycket på att håret ska göra det, jag vet jag gjorde det hela nätterna.

Milleniumskiftet var nära och det var ett fasligt media-pådrag över den historiska händelsen.

Vad skulle hända?

Skulle jorden gå under?

Skulle en frälsare dyka ner ifrån himmelen?

Skulle alla datorer hacka upp sig?

Alla dessa frågor men inga direkta svar.

Så här i efterhand kan man skratta åt det, det var verkligen befängt att tro att världen skulle gå under.

Vad var det som tydde på det?

För 2000 år sedan föddes en man som visa anser varit en profet andra Guds son. Det har blivit visa människors tidsuppfattning och den har vi människor hittat på. Så varför denna dramatik?

På något sätt gillade man ändå den här mystiken som tolvslaget skulle innebära.

Alla kläde upp sig lite extra och åt kanske en lite mer lyxig nyårsmiddag.

Sedan var ändå allt som vanligt utan nyårsnatten mynna ut i en vanlig fjortisfylla och man gjorde bort sig i så stor utsträckning att man nästa dag önska att jorden verkligen skulle gått under så man slapp ta konsekvenserna av sitt handlande.